Jag återgår till blogger

Tycker detta var kronligt…allt är mycket renare och snyggare i wordpress….Men aj- inte precis användar vänligt- åtminstone inte för mig som är ”novice”. Så jag återgår till goda gamla blogger.

Finns här: http://jdfk-kefas.blogspot.com

Kanske jag återgår till wordpress i framtiden, men just nu har jag inte tid o ork och sitta konfiguera.

Vad ska man egentligen tro?

Jag har funderat på varför det är så oerhört viktigt för de postmoderna att peka på att människan har en gudomlig gnista i sig, dem är ju nästan helt fanatiska i sin teologi när det kommer till detta.
Tittar man på gnosticismen, så vill man se att gnosticismen hade en tro på det egna jaget eller den egna anden som gudomlig vilket ledde till att dem ansåg att deras personliga känslor och erfarenheter fick gälla högsta auktoritet.
Är inte detta det som tilltalar den postmoderna människan? Är det inte så att en stor antal ledare i dag uppmanar varandra att inte tro vissa saker som uppenbarats genom gudomlig uppenbarelse utifrån så som är fallet med biblisk kristendom? Lär inte många postmoderna att ingen ska underkasta sig någon annan auktoritet än sig själv, utan hon kan gå till sitt eget inre? Är inte detta precis vad vi kan hitta inom gnosticismen? Läs mer

”Varför skola männskor strida?”- Svar till Joel Halldorf

Först önskar jag bara öppna med att jag har stor respekt för Joel Halldorf, som nyfrälst var Joel en av mina lärare på bibelskolan Biosfär här i Lund, var vi hade många samtal och Joel hjälpte mig ganska så ofta att få perspektiv på saker jag brottades med.
Jag har även anbefalld boken ”Lewi’s brev” här på denna blogg, så jag har stor respekt för Joel- även om jag i dag står långt ifrån honom teologisk (tror jag).
Utan honom så hade jag antagligen inte blivit intresserad att dyka in i kyrkohistorien för att försöka lära mig att förstå vad olika traditioner går ut på, så man kan nästan säga att utan hans inputt så hade jag i dag antagligen inte läst sådana som Spurgeon, Barratt, eller kyrkofäder som Iraneus, Augustinus, eller för den sak skuld reformatorer som Luther och Calvin.
Kring teologi som historia så har Joel milslång mer kunskap än mig, och jag anser mig på inga sätt veta bättre än honom, men anser att olika perspektiv kan behövas lyftas upp även om jag är yngre och mer omogen i tron än vad han är.
Jag har tidigare beskrivet varför jag är protestant, det kan läsas HÄR, och jag tror nog Joel har en större förkärlek till de s.k. historiska kyrkorna än vad jag själv har, så här skiljer vi oss åt. Läs mer

Har du också funderat på att ge upp nångång? Del 2

Har funderat under dagen vad Del 2 egentligen ska handla om, detta är inga enkla ämnen!

Också funderat över, jag utgår ifrån att svar som ”Jesus älskar dig” och ”bevara tron” är ganska standard svar inom den kristna världen, därför undrar jag lite över om Del 1 kunde låta lite som en lång rad klyschor.

Väl, jag har själv genom erfarenhet kommit fram till att dessa enkla men ack så svåra sanningar, är inga klyschor utan delar av den verklighet vi kristna lever i. Därför tänkte jag först nu dela lite med mig från mitt eget liv.

Under 2007 så fick jag åter problem med utbrändhet, och fick utskrivet en del medicin av min läkare. Den mentala hälsan blev bara värre och värre, och till slut hade jag så stora problem att hela min omgivning valde att överge mig. Gjorde hemskt många dumma saker under denna tid, och en del av dessa saker fick också stora destruktiva konsekvenser. Till slut flyttade jag till Vadstena, var jag bodde ensam i en liten etta i en liten by som jag inte kände någon.
Fick genom de sociala myndigheterna möjligheten att göra en riktig hälsokontroll, både det fysiska som det psykiska. Här kom det fram att jag har inte haft problem med utbrändhet, utan jag har fel med ämnesomsättningen vilket ger kronisk ångest. De mediciner jag hade gått på i över ett år, hade endast resulterat i en starkare ångest, och att min rationella förmåga försämrades (destruktiva tankar). Jag slutade ta de antidepressiva, och fick mildare ångest medicin istället, och det tog inte långa tiden för jag kunde börja tänka som en ”normal” människa igen, ungefär samtidig som jag började denna blogg så ansåg läkarna att jag var mentalt frisk, efter en tid terapi.
Men det var mörkt, det var ändå mörkt. Ensamheten, den fruktansvärda ensamheten! För att inte tala om självföraktet som hade växt genom alla korkade saker jag hade gjort under det gångna året! Kände mig som världens största ”loser”, och till tider så funderade jag över om det inte skulle vara bäst att bara ge upp, varför kämpa? Inte nog med mina personliga problem, men hade ju samtidig en enorm press utifrån (som jag inte tänker gå in på här). Jag var trött och sliten, och hade starka funderingar om det var värd att leva vidare.

Läs mer

Har du också funderat på att ge upp nångång? Del 1

Det kristna livet är hårt ibland eller hur?
En av orsakerna till att jag har denna blogg, är för att jag är så trött på ytlig teologi! Vad tycker den enkla, vars död var en enda stor misslyckande i världens ögon- nämligen Jesus Kristus om att man endast plockar fram det goda i kristendomen som om kristendomen var världens främsta lycko-religion?
Den nya kristendomen Emerging Church gör ju inte saken enklare, här måste vi kämpa hårt! Här måste vi göra goda gärningar, här måste vi göra våran bästa! Inte alls konstigt att undra på att många då efterhand de upplever motgång för önskan att ge upp, hur kan nån av oss leva upp till den av religionen skapade förebilden: en sorglös, ödmjuk, kärleksfull alltid positiv tänkande kristen?
Att tänka positivt är knappast lösningen på problemen, eftersom att inte erkänna att det finns problem åstadkommer ju ingen förändring.
Själv är jag av den övertygelsen att det är i Getsemane tillsammans med Jesus och inte i Stockholm eller Uppsala som vi kan göra våra stora andliga framgångar.
Jag upplever det som obibliskt att inte se på Job, Paulus, Jakob, eller andra bibliska män som på alla sätt upplevde smärta och lidande som ett negativt sätt att leva. Inte så jag menar att Gud inte är god, nej Han är verkligen god och vi alla blir rikt välsignad av Honom, men det ändrar inte det faktum att vi under våran liv oberoende av hur helgade vi är kommer att få uppleva smärta, att vara fattig i anden, och lidande. Läs mer

Hello world!

Welcome to WordPress.com. This is your first post. Edit or delete it and start blogging!